Fingerar arbetsbrist, LAS §7 st 2.
Rättslig strid om arbetsbrist: Ludwigs ifrågasätter statens hantering av LAS
En juridisk tvist i Stockholms tingsrätt mellan T. och staten väcker frågor om hur Lagen om anställningsskydd (LAS) tillämpas vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. T. , företrädd av sitt juridiska ombud från almsjuridik. Fredrik Alm, har framfört kritik mot flera aspekter av uppsägningsprocessen och menar att staten har brutit mot LAS på flera punkter.
Arbetsbrist eller fingerad arbetsbrist?
En central fråga i tvisten är huruvida den arbetsbrist som staten åberopar är genuin eller fingerad. T. argumenterar att uppsägningen snarare grundar sig på personliga skäl än på verklig arbetsbrist. Enligt praxis krävs att arbetsgivaren kan visa att det föreligger en reell driftsinskränkning eller omorganisation som gör att tjänsten inte längre behövs.
T. menar att staten inte har kunnat presentera tillräcklig bevisning för att en sådan förändring har skett. Han hävdar vidare att arbetsbrist används som en täckmantel för att säga upp honom, medan andra kollegor med liknande kvalifikationer har fått behålla sina tjänster.
Omplaceringsskyldighet och turordning
Lagen om anställningsskydd kräver att en arbetsgivare först prövar möjligheterna till omplacering innan en uppsägning kan genomföras. T. hävdar att staten inte har genomfört en tillräckligt grundlig omplaceringsutredning och att han inte har fått något skäligt erbjudande om omplacering.
Turordningsregler enligt §22 LAS är också en del av tvisten. T. menar att han felaktigt pekats ut för uppsägning och att staten inte har följt den turordning som lagen föreskriver. Han anser att staten har agerat selektivt för att gynna specifika individer, vilket strider mot principerna om objektivitet och rättvisa i arbetsrättsliga förfaranden.
Tillämpning av §7 2 st. LAS
En annan juridisk fråga gäller statens användning av §7 2 st. LAS, som reglerar omplaceringsskyldigheten vid uppsägning. T. menar att denna bestämmelse inte kan tillämpas korrekt om arbetsbrist redan har konstaterats. Staten påstås ha försökt kringgå turordningsreglerna genom att selektivt tillämpa §7 2 st., vilket T. hävdar strider mot LAS:s syfte.
Kritiska brister i bevisningen
Enligt T. har staten inte kunnat presentera tillräcklig dokumentation för sina påståenden om arbetsbrist och omplaceringsmöjligheter. Han framhåller att det saknas beslut om vilka avdelningar som påverkas av personalneddragningarna och att dokumentationen kring omplaceringsprocessen är otillräcklig.
En rättslig vägledning väntas
Fallet, som innehåller flera principiella arbetsrättsliga frågor, förväntas ge vägledning om hur LAS ska tillämpas vid uppsägningar inom offentlig sektor. Dom väntas också klargöra arbetsgivarens ansvar vid omplacering och hur turordningsregler ska tolkas i praktiken.
Stockholms tingsrätts beslut i detta ärende kan komma att bli avgörande för framtida tvister kring arbetsbrist och uppsägningens sakliga grund. Huvudförhandling sker med start i mitten av september 2025.
No responses yet